ett inlägg att snart ta bort igen

insikt: det var länge sen. ja, flera veckor nu, som jag tänkte på natten då jag förlorade förmågan att stava till livet, och på hur jag stirrade mig blind. hur jag fokuserade på några ord klottrade med spritpenna på vitt kakels smutsbruna fogmassa istället för på konturerna av vassa axlar. för att det var enklast så. att jag en kväll hyperventilerade det lilla jävla livet.

tills nu då förstås. men vad göra?

le.

och blogga om skiten.