to andreas with love

när jag i en halvtimme stirrat på en gråblommig tapet på andra sidan väggen istället för i italienskboken framför mig och när jag inte kommit längre än till sono svedese, di stoccolma fast jag borde vara hundra sidor längre fram men inte kan för att jag minns dig och hur vi

försvann.

när jag i en busskur, kanske söders enda, väcker självförakt i spegelbilder, suddar ut känslor daterade alla jävla dagar 2006, och när jag glömmer bort det lilla, enorma som kunde vara vi och när jag inbillar mig själv att någon annan ger mig mer. (någon annan ger mig mer.)

när jag tröttnat på att linda in det jag vill säga i meningar som börjar med "när jag" så ska jag be dig om ursäkt. säga förlåt för att jag aldrig

och hej christoffer älskling,
jag vet hur du hatar att se mina händer på någon annans arm, de hör inte hemma där, och jag vet hur du anstränger dig för att inte säga något när jag vänder mig bort från din axel på kvällen. men tänk på italien, baby, och att jag säkert skärper mig jag måste det annars förlorar jag dig
också.