istället för musik: förvirring

under den 26 minuter långa tunnelbanefärden mot danderyds sjukhus försökte jag förbereda mig genom att tänka på annat. titta på människorna i vagnen, till exempel. undra var de är påväg. koncentrera mig på yann tiersens mjuka pianospel, andas.

men i takt med att rulltrappan för mig närmare entrén börjar jag svettas. hyperventilerar och tänker på att
du glöms bort
försvinner och förmultnar och
allt vi kan göra är att se på

köper en blomma i pressbyrån för att vinna tid. slänger den sen. tar hissen upp och går av när en monotom röst förklarar att jag befinner mig på våning 14. andas in, tar ett steg, andas ut. märker att det inte luktar som för fem år sedan. det luktar matsal. stekta potatisbullar och lingonsylt. en sköterskas svaga doft av sliskig h&m-parfym när hon skyndar förbi mig i de bleka korridorerna.

en timme senare är jag påväg därifrån. möter en avlägsen släkting vid hundrastgården i gotlandsparken. hon ler, jag ler.
du dör och alla ler.