Dag två

Tjugo sekunders observation från indonesisk marknad nattetid:

Taggig frukt - gul, transa, burka, oplacerbar sliskig käftsmällsdoft, uråldriga Nokiaskal till försäljning från plastpall på trottoarkant, gammal man med visdomsord fastnålade vid kavajslaget, köttyxa (och fisken under den, slaktaren med bar överkropp, blodstänket på förklädet), orimligt stor wokpanna, råtta, träram med vridbara träkulor i kulörta färger, slöjbeklätt flickansikte, fet turists skärmkeps, fiskrenset under mina fotsulor.

Inga skiljetecken.

Att försöka bemöta det hela visar sig vara en näst intill aggressiv handling. Man ska inte le åt främlingar med framsträckta tiggarfingrar, inte heller försöka samtala med
Med vem, förresten, när bror och flickvän duellerar om vem som vet mest/minst.

Jag reduceras till låga abstraktionsnivåer och
andas
in

ut

RESORT har liksom aldrig klingat sämre och jag .jpg:ar det hela. Samt ler.

Och bloggar om det.