well-a-day

mamma är iklädd glansig ful tröja och putsar vinglasen frenetiskt. på diskbänken framför henne finns en flaska vit tryffelolja, lax och sötpotatis.

vit jävla tryffelolja.
herregud.

det ringer på porttelefonen och hon är stressad, ber mig gå ner och öppna. jag vet vem det är och jag vet att innan min bror kommer på besök måste hon stå framför spegeln och le, se till så att det påklistrade tillbehöret av plats sitter som det ska. sedan "heeeeeeej", kindpussar och "äsch, jag svängde bara ihop något" som svar på vad vi ska äta. min bror går in utan att ta
av sig skorna.

jag mår illa.
och när mamma påpekar att urtvättad tshirt och slarvig tofs kanske inte riktigt passar sig vid middagsbordet börjar jag skratta. vi är familj, det är tisdag, vem fan bryr sig.